Fråga 1 – jordbruksmark och minskad klimatpåverkan från företag
I Sverige försvinner en stor del på grund av exploatering i form av bebyggelse eller asfaltering. Kommunerna har en nyckelroll i att hitta strategier och åtgärder som bevarar jordbruksmarkerna för framtiden.
Jordbruksmark är en långsiktig resurs och exploatering är en process som vi aldrig kan ta tillbaka eller ersätta med nyodlingar.
I Sverige har vi knappt 2,6 miljoner hektar åker och 0,4 miljoner hektar betesmarker. Arealen minskar varje år. De sämre markerna blir ofta skog, medan god jordbruksmark försvinner för att bli vägar, byggnader eller något annat som innebär att marken inte kan användas för livsmedelsproduktion i framtiden.
I framtiden beräknas den svenska jordbruksmarken bli ännu mer värdefull än idag, när globala klimatförändringar, som havsnivåhöjningar och ökenspridning, minskar tillgången på jordbruksmark i många länder.
Det finns flera sätt för kommunen att arbeta för att bevara jordbruksmarken, hålla den i drift och utveckla de värden som finns i jordbrukslandskapen. Verktyg och styrmedel finns till exempel inom ramen för fysisk planering, natur- och kulturmiljövård, jordbruksverksamhet och landsbygdsutveckling. Det arbetas aktivt med utveckling av nya tekniker, fossilfria bränslen, utsläppsfria processer i industrin samt nya tjänster och produkter som hjälper konsumenter att minska sina klimatavtryck. Svenska företag skapar redan idag klimatnytta både på hemmaplan och globalt.
SD Landskrona kommer under kommande mandatperiod ta ställning för att bevara åkermarken för framtida bruk.
Fråga 2 – hållbara färdsätt
En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin. Just ekonomin och det sociala är viktig för många. Många behöver bilen för att pendla för att få ihop vardagen med barn och familj. Kommunen har byggt nya cykelvägar i kommunen, men alla kan inte cykla till och från jobbet. Det handlar mångt och mycket att få ihop livspusslet för att få vardagen till att fungera.
Om man lyssnar på politikerna så är Sverige en miljöbov som måste straffas. Sveriges betydelse för jordens klimat är så stor att vi måste vara beredda att göra stora uppoffringar, kanske rentav sänka vår konkurrenskraft på den globala marknaden i syfte att rädda världen. Men som så många andra utspel som syftar till att visa handlingskraft så är argumenten och problembeskrivningen vilseledande.
Sverige är nämligen ett extremt lågutsläppsland. Inget annat I-land släpper ut så lite koldioxid per capita som Sverige gör. Vi har den mest koldioxideffektiva ekonomin i världen, mycket tack vare kärnkraften och vattenkraften.
Att sänka utsläppen från vår redan låga nivå kostar därför oerhört mycket. Varje satsad krona gör mindre och mindre nytta när vi börjar närma oss noll.
Därför finns det ingen logik i att satsa resurser på att sänka Sveriges utsläpp ännu mer. Det är bättre att lägga pengarna på att hjälpa andra länder sänka sina utsläpp i stället. Koldioxidutsläpp är nämligen ett globalt fenomen som inte bryr sig om landsgränser.
Fråga 3 – bevarandet av grönska och klimatpåverkan från byggnationer
Vi behöver kartlägga grönområdenas kvaliteter och införa arbetssätt och metoder som leder till mer grönska på tomtmark och på allmän plats i Landskrona. Vi behöver visa behovet av att få mer resurser till att sköta om grönområdena för att de ska kunna fortsätta leverera kulturella ekosystemtjänster och bidra till en god folkhälsa.
Det gör vi genom att:
- kartlägga olika områdens kvaliteter (Bostadsnära natur, parker, trädgård/bostadsgård/stadsgrönska och natur- och friluftsområde)
- implementera grönytefaktor samt styra hårdgörandegraden på kvartersmark som ett verktyg i planeringen
- ta fram en handlingsplan för att öka attraktiviteten i kommunens parker
- verka för att öka mängden tillgängliga resurser för skötsel av grönytor på kommunal mark
- sprida kunskap om grönskans betydelse för folkhälsa.
Det finns många anledningar till att bevara och utveckla natur och grönska, både i tätorten och på landsbygden. I det här fokusområdet beskrivs naturens positiva effekter på människor, hur mycket grönska vi har i Landskrona kommun och vilken kvalitet den grönskan har.
När det gäller klimatpåverkan från byggnationer så kommer utsläppen från bland annat transporter, arbetsmaskiner, industri, el- och fjärrvärme samt från uppvärmning av byggnader. För att minska utsläppen krävs insatser från olika håll, till exempel inom energiproduktion och byggprodukttillverkning samt från fastighetsägare och byggherrar. År 1993 stod utsläppen av växthusgaser från uppvärmning i användningsfasen för cirka 70 procent av den totala klimatpåverkan och produktionsfasen stod för cirka 30 procent. Dessförinnan utgjorde klimatpåverkan i användningsfasen troligen en ännu större andel av totalen. Nu ligger utsläppen från produkt- och byggproduktionsskedena och användningsskedet på nästan samma nivå. De totala utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn har alltså minskat kraftigt de senaste 30 åren. Anledningen är förbättrad energieffektivitet genom successivt skärpta energikrav för nya byggnader, ökad användning av förnybar energi för uppvärmning av byggnader och utveckling i det svenska energisystemet vilket har inneburit att användningsskedet bidrar allt mindre till klimatpåverkan under en byggnads livscykel. Fokus behöver därför flyttas till produkt- och byggproduktionsskedena eftersom en stor andel av klimatpåverkan från en byggnad kan styras genom val av byggprodukter med lägre koldioxidutsläpp under sin livscykel.
Fråga 4 – klimatanpassning av Landskrona
För ett långsiktigt hållbart klimatanpassningsarbete behövs bättre och samordnade beslutsunderlag från staten. Samtidigt är de ekonomiska bidragen för förebyggande åtgärder långt ifrån tillräckliga.
Det är stora skillnader i hur kommuner påverkas av klimatförändringarna – på vissa håll är stigande hav det största problemet, medan andra brottas med till exempel ras- och skredrisker, vattenbrist eller kortare turistsäsong. Gemensamt för alla kommuner är risken för översvämningar till följd av skyfall.
Enligt Plan- och bygglagen ska kommunen ta hänsyn till klimatrisker vid planering av ny bebyggelse. I översiktsplanen ska kommunen ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion, som är klimatrelaterade, samt hur riskerna kan minska eller upphöra. I Landskrona har vi inrättat en struktur- och klimatfond med reserverade medel för att hantera åtgärder.
Fråga 5 – hållbar livsmedelsproduktion
När det gäller pollinatörer så stämmer det inte att de minskar bara pga. kemikalier. Det har besprutats mer förr och då fanns det fler insekter. Det finns ingen enskild faktor som orsakar minskningen. Pollinerare utsätts för olika faktorer som kan samverka, exempelvis förändrad markanvändning eller urbanisering, som innebär att naturliga levnadsmiljöer försvinner eller minskar. Antalet bin har minskat kraftigt i västvärlden de senaste åren. Varroakvalster och associerade virus är de troligaste orsakerna till massdöd av honungsbin i Sverige. Det behövs nya beredskapsplaner mot ett antal olika skadegörare på bin.
När det gäller ekologisk mat så är den mycket dyrare än konventionella produkter (Källa: Land och Lantbruk 2017). Bättre för miljön? Forskningsrapport från Nature International Journal of Science visar: 25-50% mindre antal grödor, kräver mer vatten, kortare livslängd, mindre storlek, ruttnar fortare, mycket dyrare och belastning för miljön snarare än tvärtom.
Har mindre gifter och är bra för hälsan? Forskningsrapport från Stanford Medicin visar: Samma näringsinnehåll, inget bevis från något håll på skadliga mängder gifter, syndernas förlåtelse kan köpas för pengar, de rikes utväg.
Det finns fördelar med ekologisk mat, men också problem varav det största är att den är sämre för klimatet. Exempelvis visade en studie, som publicerades i Nature, att ekologiskt odlade ärtor resulterar i en 50 procent större klimatpåverkan, än konventionellt odlade. För vete är skillnaden hela 70 procent. Anledningen till att ekologiska grödor står för mer utsläpp är att skördarna blir mycket mindre, främst eftersom konstgödsel inte tillåts i ekologisk odling. För att nå samma mängd måste alltså mer land tas i anspråk för odling, något som i sin tur ofta innebär skövling av skog som binder koldioxid.